Som jag nämnde tidigare är Harry Potter and the Goblet of Fire egentligen inte så farlig (Nån stans här blir för övrigt titlarna engelska i min värld. Det har ingenting att göra med att läsa böckerna på ett eller annat språk, jag antar att jag bara vid något tillfälle gjorde som många kids gör – bestämde mig för att engelska är ballare än svenska. Jaja.). Särskilt inte om man jämför med tidigare avsnitt. Visst, det var lite stressat, men jag är inte dummare än att jag fattar att det måste bli så i filmer. Särskilt när boken var ungefär lika tjock som de andra tre tillsammans. Alla mina synpunkter på filmen härrör från att jag känner och kan boken bättre, och min tidigare nämnda kärlek till att plocka sönder nästan helt irrelevanta saker i detalj. Det var helt okej.
Jag vet inte riktigt var den hamnar på min matskala, men efter bajsmackan är nästan allting smarrigt, så det är väl lika bra. Vi kan väl bara kalla det Spagetti och Sås. Något bristfällig gällande ingredienserna, men när du tittar i kylen är det bättre än den en vecka gamla pizzan med mögeltopping.
Bristfällig men å andra sidan inte möglig.
I nästa och avslutande inlägget kommer vi så småningom till vad som orsakade alla de här inläggen. Chokladsouflée på speed.
No comments:
Post a Comment