Jag har den senaste tiden märkt hur jag börjat avsluta mina telefonsamtal på jobbet med ett ”tack för tiden”. Det är möjligen någon slags direktöversättning av ”thank you for your time”, men det känns som mer än så. Det känns som symptomatiskt för hur läget är just nu.
Tid är det nya pengar.
Showing posts with label mitt i. Show all posts
Showing posts with label mitt i. Show all posts
Tuesday, May 6, 2008
Tuesday, December 11, 2007
Knäck.
Praktiken är över. Länge leve praktiken.
Igår var jag tillbaks i kunskapens korridorer igen. Det var masspsykos och oppep i en ganska oskön blandning. Masspsykos eftersom det enda alla ville prata om var vilka som hade fått jobb eller vik. Konstant. Opepp eftersom vår sista fyrpoängare verkar varar sämre förberedd och mer ogenomtänkt än vanligt. Även med JMK-standard mätt.
Jag är därför väldigt nöjd med att vara tillbaks på mitt i idag. Min nyhetschef gick just förbi, pratade i handsfree, hojtandes att det var ”ett jävligt svårråddat knäck just nu”. Jag skriver om kamphundar och om folk som förlorat jobbet när de varit föräldralediga. I lunchrummet blev jag som vanligt hånad för min ynkliga matlåda och en vild diskussion om pannkakor utbröt, för vilken min ugnspankakelunchlåda förmodligen var ansvarig.
Jag vill inte plugga. Jag vill bara jobba. Jämt.
Kan jag inte få det?
Igår var jag tillbaks i kunskapens korridorer igen. Det var masspsykos och oppep i en ganska oskön blandning. Masspsykos eftersom det enda alla ville prata om var vilka som hade fått jobb eller vik. Konstant. Opepp eftersom vår sista fyrpoängare verkar varar sämre förberedd och mer ogenomtänkt än vanligt. Även med JMK-standard mätt.
Jag är därför väldigt nöjd med att vara tillbaks på mitt i idag. Min nyhetschef gick just förbi, pratade i handsfree, hojtandes att det var ”ett jävligt svårråddat knäck just nu”. Jag skriver om kamphundar och om folk som förlorat jobbet när de varit föräldralediga. I lunchrummet blev jag som vanligt hånad för min ynkliga matlåda och en vild diskussion om pannkakor utbröt, för vilken min ugnspankakelunchlåda förmodligen var ansvarig.
Jag vill inte plugga. Jag vill bara jobba. Jämt.
Kan jag inte få det?
Monday, November 5, 2007
Rapport från en neurotiker
På mitt i finns det fyra toaletter. En killtoa (som kan vara fler och ha en pissoar men det vet jag av förklarliga skäl inte säkert). En gigantisk handikapptoalett. Och så två stycken toa-toor. Eller hur man nu böjer slangordet för toalett i plural. Normala toaletter, menar jag. I alla fall.
Toa-toaletterna ser ut så här:
Dörr som är låsbar. Rum med handfat, spegel, papperskorg, tvål och papphanddukar. En till låsbar dörr. Toalett samt ännu ett handfat med spegel, handdukar, tvål och papperskorg.
Detta innebär problem. Vilken av dörrarna ska man låsa egentligen?
Man vill gärna låsa den dörr som är längst ut, för det är så obehagligt när folk rycker i dörren medan man går på toa. Men det lite läskigt att bara låsa den yttre dörren, för kan man verkligen vara säker på att man faktiskt låste den yttre dörren? Verkligen verkligen säker? Nej, trodde inte det heller.
Detta skulle visserligen kunna avhjälpas med att man låste den yttre dörren och sedan lämnade den andra dörren öppen. Så att man kunde hålla ett öka på låsvredet och se att ja, det är så där på tvären som det är när det är rött. Men hur creepy är det inte att gå på toa med en öppen dörr, även om det är en låst dörr precis utanför den öppna?
Man vill inte gärna låsa båda dörrarna heller. Det känns så himla neurotiskt att gå in, stänga dörren, låsa den, gå in genom nästa dörr, stänga och låsa den också, innan man slår sig till ro.
Jag tänker på det här varje gång jag går på toa på jobbet.
Toa-toaletterna ser ut så här:
Dörr som är låsbar. Rum med handfat, spegel, papperskorg, tvål och papphanddukar. En till låsbar dörr. Toalett samt ännu ett handfat med spegel, handdukar, tvål och papperskorg.
Detta innebär problem. Vilken av dörrarna ska man låsa egentligen?
Man vill gärna låsa den dörr som är längst ut, för det är så obehagligt när folk rycker i dörren medan man går på toa. Men det lite läskigt att bara låsa den yttre dörren, för kan man verkligen vara säker på att man faktiskt låste den yttre dörren? Verkligen verkligen säker? Nej, trodde inte det heller.
Detta skulle visserligen kunna avhjälpas med att man låste den yttre dörren och sedan lämnade den andra dörren öppen. Så att man kunde hålla ett öka på låsvredet och se att ja, det är så där på tvären som det är när det är rött. Men hur creepy är det inte att gå på toa med en öppen dörr, även om det är en låst dörr precis utanför den öppna?
Man vill inte gärna låsa båda dörrarna heller. Det känns så himla neurotiskt att gå in, stänga dörren, låsa den, gå in genom nästa dörr, stänga och låsa den också, innan man slår sig till ro.
Jag tänker på det här varje gång jag går på toa på jobbet.
Subscribe to:
Posts (Atom)