Lön minus två dagar.

Jag och pengar har inte det bästa förhållandet.
Jag saknar pengar. Jag gillar pengar.
Jag vet massor med saker som jag skulle vilja göra med pengar. Jag har storartade planer för oss två tillsammans. Jag kan verkligen se en framtid för oss tillsammans.

Men vårt förhållande fungerar inte. Och det har en lika enkel som brutal förklaring. Pengar gillar inte mig. Jag vet inte om det är något nytt, eller om det pågått en längre tid men jag har inte upptäckt det tidigare.
Kanske har jag varit rädd att se efter. Det är som att jag och pengar har träffats och haft roligt ihop, men nu hör han inte av sig längre, besvarar inte mina sms alls.
Jag är reducerad till pinsamma fyllesamtal och till att stryka omkring utanför pengars hus för att få en skymt.

Dessutom tror jag att pengar kanske har pratat om vårt dåliga förhållande med både sina kompisar och våra gemnsamma kompisar, för varje gång jag är ens i närheten av pengar så verkar något hända så att jag i slutänden är längre bort än någonsin.

Det är verkligen ganska jobbigt. Och jag tror inte att pengar är så positivt inställd till samtalsterapi, för enligt pengar finns det ju inget att prata om.
Men älsklig, försöker jag, det är ju det som är problemet. Men pengar lyssnar inte.