Sunday, November 13, 2011

Sugar never tasted so good.

Ok, så hemvävhet. Såhär:
Lisa bloggade för ett tag sedan på Total Eclipse-bloggen* om hur extremt förvånad hon blev över att man kunde köpa svamp. Svamp, enligt henne, var något man plockade på sedan generationer nedärvda hemligasvampställen. När hon berättade detta berättade hon även om en kille i hennes klass som kom från ett om möjligt ännu mer hemvävt hem, och som chockades djupt över att man kunde köpa ströbröd. Ströbröd, i hemvävda familjen, var något man gjorde på bröd som man bakat sjläv men inte ätit upp innan det blev för torrt.
Jag läste, skrattade och konstterade att jag både hade köpesvamp och köpeströbröd i mitt skafferi. (Mind you, jag har fortfarande aldrig lyckats plocka svamp i hela  mitt liv. Det är som en mycket helmlig klubb jag helt enkelt inte har tillträde till.) Jag kände mig mycket normal och socialiserad.

Men den senaste tiden har jag insett ("I couldn't help but thinking") att jag har min alldeles egna "köpa svamp?!!"-moment varje gång någon berättar att de har köpt sockerkaksbottnar.
Eller så här, jag vet ju att de finns, jag har sett dem i affären, men jag har alltid tänkt att alla som köper färidga istället för att göra egen sockerkaka måste vara lite dumma i huvudet. Det är ju så himla enkelt!
äggenvispaspösigtmedsockret.detavsmalnadesmöret,citronskalenochgräddenslåsi.sist mjölet blandat med bakpulvret(ochev.vaniljsockret).hällismöradform.
Kolla, jag har till och med memorerat recpetet efter 28 år av sockerkaksbakande vid varje födelsedag, farsdag, morsdag och the occasional namnsdag (fast nej, det hände nog egentligen aldrig på namnsdagar, det var lur).
Och ändå gör folk det! Till och med folk jag känner! När någon med förundran i rösten pratar om personer som gjort jordgubbstårta - med egna sockerkaksbottnar, paus för imponerat sus- blir jag hel förvånad. Det är väl klart de har? Annars är det väl ingen bedrift. Annars har de KÖPT jordguubstårta, vilket ju i och för sig var snällt av dem men inte direkt något att imponera med. 


Bakning, alltså. Där ser man.

Exakt så här har tårtorna sett ut fyra gånger om året i min familj. Ibland har jag fått marängtårta, för jag har tjatat, men gräddtårta med hallon är vad som gäller egentligen.

*jag skulle länka, men jag hittar inte inlägget. Sorry.

ETA: Blogginlägget lokaliserat, läs Lisas test här vetja.

4 comments:

Amanda said...

Men HUR får du färska jordgubbar på din födelsedag? Det brukar ju bara finnas bananer och sunkiga vindruvor.

Terry said...

Hallontårta är det som gäller! Och det går bra med frysta hallon, man tar försiktigt ur de snyggaste hallonen ur paketet och låter dem tina på en assiette (jättekonstigt ord att skriva, förresten. assiette.) för att ha ovanpå tårtan, och resten mosar man med lite socker och lägger mellan bottnarna.

Lisa said...

Vad fint att bli omnämnd! (Texten var på gamla bloggen, jag länkar ogenerat: http://aldrigveterinar.blogspot.com/2011/05/diy.html)

Folk som köper sockerkaksbottnar är obegripliga. Å andra sidan tycker jag att det är självklart att göra sin egen pannkakssmet men har gräddat våfflor på mix i hela mitt liv.

Amanda said...

Jag köper förresten sockerkaksbottnar för att det är jobbigt att dela dem tunnt. Men gör egna marängbottnar för att ... det är roligt att göra maräng?