Mysteriet med vanilj, del 2.

En annan grej. Om man nu ändå vill lukta köksprodukt, är det då det allra bästa valet just vanilj? Jag menar, vanilj är en komponent i ganska många parfymer , även de som inte utger sig för att dofta just det. Och antalet produkter som enkelt och simpelt utger sig för att lukta vanilj är om möjligt ännu fler. Risken är rätt stor att någon annan kommer att lukta om inte just som man själv, så rätt nära. Jag ställer mig mycket tveksam till att någon nånsin kommer lukta på en vaniljstång och tänka "mmm, det här luktar precis som mamma när hon skulle gå bort". Och att personifiera en doft, göra den till sin, måste väl ändå lite grann vara målet med att använda parfym?

Vanilj - inte direkt one of a kind kinda scent:


The body shop har kommit på idén att vi ska både lukta vanilj OCH glittra.











Organix har slagits av tanken av hur nice det vore om hår luktade som vanilj.











GLAD tycker att vi ska skydda våra kök mot köksdoft med - annan kökslukt, nämligen vaniljsocker.







AMARA har tänkt att man skulle kunna ha ljus - som avger doft av typ, vanilj! Så luktar hemmet som vanilj också! Jättejättejätteromantiskt.


I mitt idoga letande efter biler på vaniljprylar har jag dessutom kommit över den här skatten. Vad det är, frågar ni? Böt öfcörse, det är ett vaniljljus som har en bön för äktenskap på sig! Man får anta att bönen ber sig sjläv när man eldar upp den. Verkligen så himla fiffigt. Och i vanilj.




Jesus kommer att rädda ditt äktenskap. Och medan han gör det kommer ditt hem att lukta som alla andras. Och folk kommer fråga dig var du gömt vaniljbullarna någonstans.




Det här blev igen helt ohanterligt långt, mest för att jag verkar ha svårt att begränsa mig när jag väl kommer in i mitt illustrativa spree. Imorgon, eller möjligen dan därpå, kommer därför det sista inlägget om vanilj i den här bloggen på ett tag. Det kommer handla om vad man vill lukta som och om Saltsjöbadens samskola. Och om vaniljglass. Kanske.