Att lika delar vilja skolka från världens roligaste jobb för att stanna hemma och sträckläsa som att inte vilja läsa ut den - för tänk om den blir sämre, den kan inte rimligtvis fortsätta vara så här bra i två hundra sidor till.
Känslan av att ha hittat något nytt och inte tidigare skrivet - trots att själva handlingen om refererad påminner om åtminståne två andra böcker jag läste förra sommaren.
Känslan av att sakna huvudpersonen.
Känslan av att redan nu veta hur jobbig det kommer vara när boken tar slut.
Känslan av att inte vilja läsa någonting annant igen, någonsin, för det kommer i alla fall inte att vara den här boken.
Känslan, antar jag, av att läsa motståndslöst men innehållsfyllt, att återvända till bokslukaråldern, den enda åldern jag egentligen längtar tillbaka till.
2 comments:
det var asjobbigt när den tog slut, mycket på grund av slutet också. ska inte spoila något, men jag läste ut den i slutet av min semester, någon gång mitt i natten i mitt rum, det var mörkt ute, en enslig, ensammen känsla hade lagt sig över laketown och allt blev bara så tomt...
jag ska inte heller spoila, men åh. jag läste ut den förra sommaren, och jag tänker fortfarande på den. det går inte över.
Post a Comment