tandis.

I dag har jag varit hos tandläkaren.
Det finns flera saker som är märkliga med tandläkare (varför omfattas inte tandvård av samma högkostnadsskydd som annan sjukvård? Varför är regelverket obegripligt komplicerat? Varför tycker det borgerliga (och socialdemokratiska för all del) Sverige att det är rimligt att man betalar 9 000 kronor själv om man behöver tandvård till följd av en olycka, innan samhället subventionerar vården? Varför är det dödsdyrt att teckna en privat tandvårdsförsäkring, om man till sist resignerat och bestämt att det är enda lösningen?)
Men en av de allra konstigaste sakerna är att kompositen som man använder vid fyllningen av ett hål INTE TÅL SALIV.
Medlet som ska fylla ut hålet i tanden, som sitter i din mun går alltså sönder av en av de sakerna som det finns mest av i munnen - dregel.
Om du skulle råka dregla lite medan de fyller - vilket de gör i ungefär 30 minuter, mind you- måste hela skiten göras om.
Man hade annars kunnat tänka sig att salivresistens skulle vara något av ett grundkrav när det gäller tandlagningsmaterial. Lite som man vill att regnkläder ska vara vattenavstötande och isolering hålla inne värme.
Men nej. Inte när det gäller tandvård, naturligtvis.
Sjukt ofiffigt ordnat, måste man ändå säga.

Dessutom ber tandläkaren en att "hålla ordning på tungan", medans de borrar. The nerve.