Thursday, October 22, 2009

Built a city after us

Jag har förresten sett 500 days of summer, också.
Jag kan absolut inte bestämma mig för vad jag tycker.
(Det här inlägget innehåller SPOILERS!!!)

Jag vet ju att jag älskar soundtracket, men filmen. Den är ju jättefin, jag gillar att den handlar om en kärlekshistoria som inte funkar och hur man överlever den*.
Men det blir overload på indieklyshorna. Till och med jag tycker det, jag som ju egentligen gillar hoppa i sängar och vinylbackar och cykla i motljus och allt det där. Jag får Ameliesjukan, ni vet, när allt ska vara sådär härligt crazy. Det blir Garden State av det hela.
Även om jag gillar det så är det svårt att inte se igenom det, och jag kan inte bestämma mig för om det är okej eftersom de ju faktiskt inte får varandra, eller om det faktiskt inte är okej. Om ni hänger med.

Kan inte ni, som är smarta och begåvade människor, se den och säga vad ni tycker?


Kolla vad fin den är. Lite väl fin, men ja. Fin. Hajar ni?

Och, soundtracket, alltså. Shit pommes. Nu har jag återupptäckt the dears, the doves, menar jag ju, som jag älskade i gymnasiet.


*lite som världens bästa bok MAKEN.

No comments: