och lasagne!

Hur lät midsommar, undrar ni? (Jo. Jo det gör ni)
Why, den lät exakt så här.

En mycket bra blandning av Beach House, Lasse Holm, Grimes, Kate Bush och Vånna inget. Och en massa annat.
Här hittar ni listan. Jag tror att den kan komma att bli en hit resten av sommaren.
(Dock att Canneloni Macaroni är besvärande catchy och helt jävla omöjlig att få bort från skallen när den väl satt sig där. Måste tyvärr ta på mig ansvaret för att samtliga 11 personer jag firade midsommar med gick runt och nynnade på den i tre dagar. My work here is done.)

Midsummer, night's dream.

Glad midsommar, mina hjärtan. Jag tänker fylla min med vänner och öl och den där sortens lycka som kommer när man är någon annan stans än där man alltid är med några av de där människorna som alltid är i ens hjärta, oavsett var någon av oss är.
Jag tror aldrig jag har behövt det så mycket som nu.

Ses på måndag igen.

En jävla skitdag, vsg för info.

Kära dagbok,
snart är den här dagen slut, och aldrig har någon varit gladare för det. Jag har slagit världrekord i gnäll på jobbet eftersom jag fått nya tråkiga arbetsuppgifter två dagar i veckan under sommaren. Jag är inte van vid att ha tråkigt på jobbet. Jag kan inte riktigt hantera det. Jag är van vid att man visserligen kanske tycker att det är mer nice att vara ledig, men att det ändå är roligt och peppat och utmanande och något man är bra på.
Så.har.det.inte.varit.idag.
Jag har ritat insändare.
Jag inte bara hatar det, jag är även riktigt jävla dålig på det. Ritar i nybörjartempo, gör fel hela hela tiden, och fult blir det också. Och när jag äntligen är klar med hela skiten visar det sig att jag naturligtvis gjort ett gigantiskt fel på samtliga sidor, så att jag nu måste rita om dem i morgon när jag egentligen skulle börja rita de riktiga sidorna. De roliga sidorna.

Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera att det här är något som är min vardag i FYRA JÄVLA VECKOR i sommar. På riktigt. Det är otroligt nedbrytande.

Dessutom har jag pajat min rygg genom att först inte ha någon bålstabilitet (tydligen), och sedan trots det träna statisk situps med bålrotation och vikt på stationsjympan i söndags och sedan, trots begynnande ryggkänning, intervallträna i går. Pang, smällde ryggen till som på en pensionär. Nu har världens ondaste och bästa naprapat dragit och tryckt på mig i 1.5 timme men det är ändå inte riktigt bra.
Helvetes kuk.

Nu ska jag skriva frilansknäck om andras snygga lägenheter och försöka att inte låta min missunnsamhet skina igenom.

Röv-dag.

Den osunda kärleken till gubbar, vol 852.

För övrigt är ju årets sommarpratarlista ännu ett exempel på hur rätt jag hade när jag sa att 2012 skulle bli Johannes Brosts år.

Deprimerande, detta.

feed me?

Mkt viktig fråga: Hur många av er har problem med att få den här bloggen att funka med era rss-läsare? Jag vet att förut blev inläggen avhuggna på slutet, men har nu även fått rapporter om att den vägrar rss-kommunicera över huvud taget, vilket ju är helt keff. 

This just in.

Har klippt mig och ser missvisande ljuv ut.

Och ja, det är ett blomsterdiadem i håret. Får uppenbarligen tveksam smak på sommaren. Det kändes som en fräsch grej nyss.
Var även nära att slå till på ett par fräsigt rödglansiga braxer från American Aparel, men hejdades av Idbergskan i sista stund.

Torsdagsärligt

(Jag försöker fortfarande att inte vara ledsen över att inte är vi, och i stället vara glad åt att det var vi, ett litet tag i alla fall, och att det kanske om allt inte skiter sig om vi inte förstör allt alltid kommer att vara vi, lite grann ändå.)

fire walk with me.

Järn, låt mig få presentera er nya vän eld.

Herrejävlar hörni, vad jag har den där känslan av att stå på toppen av ens prestationsförmåga precis innan kraschen. Styr upp frilansknäck till höger och vänster och råddar fotografer och säljer in idéer och får samtidigt sjuk nytändning med Brevnoveller som jag (och vi) har asmånga jättebra idéer för och fiffiga strategier för hur vi ska ta över världen lagom till nästa novellsläpp, vilket händelsevis nog blir under Bok- och biblioteksmässan, och så det vanliga heltidsjobbet som fortfarande efter typ nio månaders anställning nästan fortfarande är osannolikt roligt, men också bitvis rätt krävande.
 Jag är så jävla on top,  jag ser mig själv genom ett fotomontage till den här låten:
där jag vässar pennor och ordnar papper och pratar i telefon med luren liksom inkilad mellan öra och axel för jag skriver samtidigt, och datorknatter och text som fyller skärmen jättejättesnabbt.

Men eftersom vi allihop vet att tillvaron har varit något skakig på sistone är jag lite rädd att det kommer landa i en spektakulär krasch inom ett par veckor.
(Men än så länge: I'M THE KING OF THE WORLD, etc.
Woho!)

Slut på hybris.

So, what.

Jag bakar. Zucchinikaka, kanelmüsli, flädertryffel. Fyller burkar med ingefärsbiscotti, fryser in kardemummabullar. Bakar, och när allt är klart: En fundamental känsla av meningslöshet.

Söndag.

Ett pedagogiskt illustrerat inlägg.

Hej lilla bloggi, jag har inte glömt dig.
Här är några saker som hänt sen sist:

1. Karin har sminkat mig som en råsnygging som ska gifta sig. Har möjligen aldrig känt mig så lite som mig i hela mitt liv, men det blev i alla fall tydligt hur duktig hon är på att få folk att bli grymt mycket snyggare än vad de egentligen är. Samt i mitt fall förvandla dem till någon slags stureplansbrud, men det tror jag är optional. Ska du gifta dig eller bara vill bli extra snygg nån gång är det er kvinna.

Hej jag tittar ner för att mörka på hur jag håller på att garva ihjäl mig.

2. Vi har haft releasefest av Brevnovellers senaste publikation signerad ingen mindre än Eric Ericson. Ja, du borde ha varit där. Sen hade vi årsmöte. Det fick mig att känna mig som en vuxen och kompetent människa, något jag verkligen uppskattar.

"Presentation av verkamshetsplan och budget för den kommande prenumerationsperioden". Byråkrati-snacka me harder baby.

3. Jag har gett det här himla heart breaket of mine en tidsbegränsad deadline, eftersom jag är så förbannat trött på att ramla ner i dessa emo-svackor av ensamhetsavgrund och oälskbarhetspanik och eh, ja, ni vet hur det brukar kännas. Återkommer med rapport om hur hjärtat följde deadlinen.

4. Världens finaste segelbåt Esther har åkt i sjön och premiärseglats. Det var exakt så fett som du tänker dig. Ja, du får följa med nästa gång om du frågar snällt och kanske tar med en kaka.

 (Fast just det här är Amandas båt. Den är också mycket seglingsbar, för den som undrar.


Ok, det var typ inte alls det, men resten tar vi en annan gång.
I morgon är det nationaldag, ni vet ju vad vi tycker om det, så vi hör när den är överlevd, yeah?