Inte för att go all centerpartist on yo'ass, och det kan vara rosevinet speaking här, men var inte Bråkenhielms sommarprat ganska så fantabulous? Trots att det även här spelades Johnny Cash's version av One, alltså.
Jag är klart imponerad, och eventuellt också lite inspirerad. Vilket ju är precis det man vill ha av sitt sommarprat.
No comments:
Post a Comment