Let all the children boogie

En av mina bästar på gymnasiet, E, har blivit gravid. Hon är ett år yngre än jag och bor i Avesta. Givetvis inträdde omedelbart grav ångest vid beskedet. Jag vill inte ha några barn, jag tycker inte ens värst mycket om barn, och jag vill inte alls bo i Avesta. Men ändå.

Jag och Amanda hanterar den nya informationen såhär:

10:04amAmanda
hur var det med E btw var det hemligt?

10:05amTeresa
nejdå
hon ba "då hade jag ju inte sagt det till dig". typ.
eh.
liksom

10:05amAmanda
HAHAHHA

10:05amTeresa
hon blandar uppenbarligen ihop mig med vanten.

10:29amTeresa
hon kanske kommer på lördag
eller hon kommer helt säkert, men måste gå tidigt pga evening sickness

10:34amAmanda
okej, usch stackarn
ja, jag kommer ju sent pga bokia sickness

10:38amTeresa
också en fruktad sjukdom.

10:45amAmanda
ja, precis som graviditet...

10:47amTeresa
HAHAHAHA.

10:49amAmanda
jag brukar annars tänka att det är bra att andra skaffar barn så att jag slipper. Så att det finns andra som kan betala skatt när jag är pensionär

10:50amTeresa
en mycket sund inställning.

***

In other news frågar gmail i sin riktade reklam mig om jag är singel, över 39, och trött på alla unga singlar. För i såna fall, meddelar de i all välmening, finns det tejting och kärle bara för vuxna på 39plus.se

Tack som fan.


Det enda jag egentligen verkligen gillar med kids är alla apsnygga kidskläder.