Jo såhär: Trots att jag faktiskt forftfarande har ett passionerat kärlekförhållande med min praktikplats har jag sällan varit så glad att en vecka tagit slut. Jag har spridit idel dåliga vibes och dålig stämning bland polis och kommunpolitiker, hetsat gamlingar som om det vore nåt slags hundrace och tjafsat med lärare. Det är mycket möjligt att jag börjar bli BrittMari Citron. Det visar sig på tisdag, då jag ska ha någon slags fortbildningskurs före henne. Just det, akta er.
Och nu är det fredag. I Wonderflat är stämningen på topp. Jag kokar pasta som ska ätas med latsås och i förväg äter jag upp alla lyxoliverna jag köpt. Jag varvar p1 med MIA och skriver listor på texter jag ska skriva till kotteriet istället för att verkligen skriva dem. Fredagar i mitt hjärta, alltså. MAn är rätt trött och sliten, men på det där snygga och peppade sättet för det är en hel helg framför en, och framför allt en hel lördag innan söndagsångesten kommer klivande med stora betongkängor och sparkar skiten ur en. Sån här är fredagen, typ:
See you all on the flipside.
4 comments:
Jag önskar min fredag vore så. Men det är ju som sagt fredag. Jag är död.
...men nu är det lördag. Nu jävlar!
Camilla/
Ah. Den omvända strategin. Också en klassiker. Hur blev utfallet?
Igår önskade jag att någon skulle avrätta mig på plats. Så jag antar utfallet blev... bra?
Post a Comment