pga detta.

Här händer ingenting.  Det beror på det här:

Jag väntar på att det ska sluta känna så där akut, så där så att hela skelettet vibrerar, så där så att jag slutar ha hjärtat utanpå allt så fort han är i närheten.
Men det liksom händer inte.
Så nu måste jag tydligen vänja mig vid detta. För det visade sig att man förväntas exempelvis typ, sköta sitt arbete och betala sina räkningar och vad det nu kan vara*, trots att man drabbats av dumhet och allmän världsfrånvändning.




*blogga, exmepelvis.